Åh neeej ..

.. nu börjar jag ana hur den rödgröna samarbetsregeringen tänker vinna folkets hjärta under Almedalsveckan!

FOLKLIGHET!!

För när jag sitter och halvsover framför tv:n medan Maken njuter av Allsången .. ett program som jag måste erkänna är ett av de tråkigaste jag vet .. ser jag plötsligt vår statsminister, iförd ett genomskinligt plasttält, sjunga Änglahund tillsammans med Hasse Kvinnaböske Andersson. En fullständ absurd upplevelse.

Något senare ser jag vem han är där med. GUSTAV FRIDOLIN! Som formligen strålar av folklighet och allsångsglädje.

Ett nytt och modernt .. ?? .. grepp. Statsministern är ju känd för sitt amatördiktande och Utbildningsministern för sina Youtubefilmer så tanken svindlar .. vad kan vi förvänta oss i Almedalen om en vecka?

Sång kanske?

För alla vet ju att svenska folket formligen ÄLSKAR allsång, roliga parodier utan innehåll och lite tjo och tjim i största allmänhet. Så om samarbetsparet Fridde och Steffe hämtar inspiration på Skansen kan Almedalsveckan bli minnesvärd på ett annat sätt än som den scen där vice Statsministern vräkte ur sig sitt hat mot den vite, medelålders, svenske mannen.

Om jag inte räknat fel så talar Stefan Löfven redan på måndag?

Tänk om han drar en rap på den odödliga texten ... Jobbagendan är ingen quick fix, det beror på att knäcka arbetslösheten är ingen quick fix ... med refrängen 50-40-30-40-27-30 .. SIFFERBINGO!!!!

Jag räknar dagarna ....



Motpol,

Att göra tidningar är som att slå volter. Det är ..

.. inte något man håller föredrag om. Det är något man gör .. sa den danske tidningsmannen Victor Andreasen.

Det citatet tycker jag är tillämpligt på politiker också .. Politik är som att slå volter. Det är inte något man håller föredrag om, (eller gör utredningar av). Det är något man gör.

Eller åtminstone bör göra.

Och visst är det en händelse som se ut som en tanke att förtroendet för media och medias representanter sjunker samtidigt och med samma hastighet som förtroendet för de etablerade politiska partierna och deras representanter?

Vad är det då som är den gemensamma faktorn?

Kan det vara att politiker och journalister, i stället för att spegla människors upplevelser av sin vardag, väljer att försöka anpassa väljarna/läsarna till sin egen bild av hur en god samhällsmedborgare bör tänka och tycka?

Vem vill köpa en politik eller tidning som envisas med att förklara att konsumenten är obildad, misslyckad, tänker fel och är en dålig människa .. om h*n inte tycker exakt som dem som lever i en helt annan verklighet och under helt andra förutsättningar?

Hos Cornucopia skriver "Börjesson" följande i ett öppet brev till GP .. Tydligen finns det, som chatten visade, ett stort behov hos era läsare av att själva få tycka till och inte bara passivt ta till sig det ni behagar skriva i tidningen. Men tyckandet behöver ske under ordnade former, där myllret av nättroll inte förstör och gör diskussioner omöjliga. Samtidigt behöver tyckandet ske någonstans där folk hittar det och kan ta del av åsikterna. Annars blir det meningslöst..

Jag är helt enig och det gäller alla dags/kvälls-tidningar. För varför ska läsarna vara intresserade av vad journalisterna producerar om journalisterna inte intresserar sig för hur läsarna reagerar?

Varför ska väljarna intressera sig för politikernas politik om politikerna inte intresserar sig för väljarnas vardag?

När politiker och media .. SVT/SR inräknat ... tar avstånd från folket, vänder folket ryggen åt politikerna och media. Det är ju fullständigt logiskt.

Annonsintäkterna sjunker och ryktet går att Bonniers ska köpa Aftonbladet av Schibstedts. Det låter osannolikt? Vad ska Bonniers med Aftonbladet till .. de har ju redan en kvällstidning som kämpar för sin existens? Och OM det var sant .. skulle konkurrensverket verkligen släppa igenom en sådan affär?

Men OM Aftonbladet läggs ner .. då kanske det finns något kvar som kan vara attraktivt för Bonniers att ta över? Vad vet jag inte .. jag vet ingenting om tidningsverksamhet .. men det känns mer rimligt och troligt än att Bonniers skulle hänga på sig en sådan kvarnsten som Aftonbladet verkar vara i dag.

Affärer är som att slå volter. Det är inte något man skriver i tidningen om. Det är något man gör. Men hur man gör affärer i den storleksklassen är något som övergår mitt förstånd.

"Börjesson" avslutar sin bloggpost med .. ni [har] inte förstått den enorma frustration som finns ute hos vanligt folk över att aldrig få göra sin röst hörd. Hos de få nättidningar som alls tillåter kommentarer till sina artiklar - och de blir allt färre - är kommentarerna öppna för allsköns nättroll, men i gengäld snöpta till bara 500 tecken eller så. Alla tidningar tycks dessutom anlita samma säkerhetsföretag i Varberg, som okänsligt och godtyckligt raderar de inlägg de känner för, utan vare sig konsekvens eller rimlighet. Ingen diskussion kan uppstå under sådana förhållanden, utan kommentarerna blir bara ett knippe fristående onyanserade bröl.

Att faktiskt få plita ner sina reaktioner på den artikel man just läst, i ett format där man blir sedd, med deltagare som garanterat (i och med inloggningen) inte är troll, i en diskussion som tas på allvar av dem som anordnar den och inte bara ses som en ”pissränna” - detta är precis det mervärde för nätprenumeranter som tidningarna har sökt med ljus och lykta efter men inte lyckats hitta. Detta är något som folk faktiskt vore villiga att betala (en rimlig slant) för!

Det kan inte uttryckas bättre. Från och med september kommer vår familj inte att ha någon prenumeration eller betaltjänst kvar längre .. just av den anledningen.

Men hellre än att interagera med folket och riskera att få politiken eller åsikterna bemötta och/eller ifrågasatta, väljer politikerna och media att utplåna sig själva .. det är fullständigt obegripligt?

SvD, DN, GP, DI, Journalisten.no, Veckans Affärer, Dagens Media,

Rasistiska tankar på midsommardagen ..

 Det danska valet är över och den socialdemokratiska regeringen fick avgå och Danmarks motsvarighet till Sverigedemokraterna .. Dansk Folkeparti .. blev för stora för fort och vill därför helst sitta i kulisserna och styra de andra partierna, om jag fattat det hela rätt?

Jag måste erkänna att jag inte engagerat mig särskilt i det danska valet.

Men så läser jag på twitter och inser att så enkelt är det inte. Valresultatet KRÄVER tydligen att jag ska tycka att danskar inte bara är tjocka, utan också korkade .. annars är jag rasist?

Om jag hade haft ett twitterkonto .. vilket jag lyckligtvis inte har ..  så hade jag också kanske ställt den rasistiska frågan .. danskarna kanske tycker detsamma om oss? .. och blivit utnämnd till Veckans Rasist av någon av Jan Helins sanningsägande lakejer.

Vid tillfället i fråga var twitterbevakaren en skribent som anser att .. antirasistens motståndare är rasisten. Det är ganska enkelt faktiskt.

Nu är det så att jag är en ganska omodern människa som tror att en rasist är en person som tror på en världsbild, eller ideologi, där människor är uppdelade i raser och att den egna rasgruppen är överlägsen, eller att en viss rasgrupp är sämre än de andra och sett ur den synvinkeln så är jag inte rasist .. men eftersom jag inte tror att majoriteten av de som röstar på DF eller SD är rasister så gör det mig till rasist i alla fall?

Det blir svårare och svårare för en vanlig människa att uppfylla kraven som dikteras av media. Hur jag än gör så blir resultatet att jag är en fasansfullt dålig människa?

Men även om vi tillhör samma sk ras .. har jag väldigt svårt att peka ut just danskar som fetare eller mer lågbegåvade än svenskar utan att se det som ett rasistiskt uttalande. Vilket det då inte är .. eftersom uttalandet kommer från en person, kanske inte fet, men med danska rötter och samma hudfärg.

Lägger vi så till att jag anser att alla partier som skördar framgångar i demokratiska val ska behandlas med samma respekt som övriga demokratiskt valda partier och att det finns en klar skillnad mellan invandrare .. som i mina ögon är människor som jag tillåts förhålla mig till på samma sätt som jag förväntar mig att de förhåller sig till mig .. och invandring/integration som är ett politiskt ansvarsområde som kan skötas eller misskötas beroende på politikernas kompetens.

Rasism är något som skapas av ett samhälle som saknar den kompetensen, sk främlingsfientliga partier är ett symptom på den kompentensbristen och en mediarapportering som blundar för det är inte värd varken namnet eller läsarnas intresse.

Så när den trendande Antirasiten Martin Aagård förväntar sig att jag ska ställa mig sida vid sida med honom och hylla hans uppfattning av antirasism för att slippa kallas RASIST, så kan jag inte det .. utan blir i stället tvungen att inse att jag i likhet med Richard Herrey, och enligt Aftonbladet, är en gammal rasist som inte öppet tar avstånd från valresultatet i Danmark genom att kalla danskar feta och korkade?

Vilket jag i min enfald tycker är ett synnerligen korkat sätt att visa sig antirasistisk på.

Dick Erixon, Toklandet, Motpol,

DN, DN-Amanda Björkman, DN-Erik Helmersson, GT-Alice Teodorescu,

Decemberöverenskommelsen är ett verk av politiker, ..

.. för politiker. Vad hände med folkets vilja? ...  skriver Josefin Utas, som är något så ovanligt som en fritänkande, miljöpartistisk kommunpolitiker med markkänning, i Expressen i dag.

Hon har ju naturligtvis alldeles rätt. Sett ur den isolerade verklighet där politikerna lever så är DÖ en alldeles utmärkt lösning. En verklighet där man föredrar att se till partipolitiska vinster före vinster för landet och där man anser att det är viktigare vem som står för en förslag än vad förslaget innebär för väljarkåren. Om jag hade varit politiker och sett till mitt eget bästa hade jag förmodligen tyckt att DÖ var ett fantastiskt bra alternativ.

Vem vill anstränga sig i onödan liksom.

Men nu är jag ingen politiker utan tillhör den majoritet som får leva med konsekvenserna av de politiska besluten. Jag tillhör den majoritet som aktivt valde bort den minoritetsregering som vi har i dag, bara för att upptäcka att min röst använts för att ge dem möjlighet att klamra sig fast vid den maktposition som väljarna INTE gett dem mandat till?

Dessutom så har min röst använts till att stärka Vänsterpartiets ställning i svensk politik? Hur kunde det bara vara möjligt?

Men det som gör att jag aldrig kommer att försätta mig i samma situation igen är den kompakta dumhet som möter mig i form av kommentarer från dem som anser att jag är för dum för mitt eget bästa.

I Aftonbladet skriver Anders Lindberg att "Med DÖ får SD den makt de förtjänar" och på twitter förtydligar han sin åsikt .. "I och med #DÖ har SD fått det inflytande de förtjänar över budgeten och regeringsfrågan, det vill säga inget alls".

Dessutom så tror han att DÖ kommer att bli en icke-fråga i och med att budgetomröstningen är avslutad .. från och med nu så ska ju partierna rösta på sina egna förslag .. så nu kommer de dumma spånen att glömma bort alltihop.

Fel, fel, fel .. som Brasse sa i Fem myror är fler än fyra elefanter .. i och med DÖ har SD fått ett växthus att frodas i och även om pinsamheten med budgetomröstningen nu är avklarad så kvarstår problemet med det moraliska sveket mot de borgerliga väljarna.

Jag .. och många med mig .. känner oss kränkta, utnyttjade, lurade och omyndigförklarade. Det är inget som faller i glömska och om DÖ överlever till valet 2018 så kommer varken jag eller de som känner som jag att ta risken att rösta på en DÖ-lösning i form av något av de sju etablerade partierna.

DÖ blev den piska som föste väljarkåren in i SD:s varma växthus. Där och bara där är en röst inte en röst på de alternativ som de aktivt vill undvika. Där och bara där gäller inte DÖ.

Jo då, Anders Lindberg .. du och AB har rätt .. du och dina likasinnade har gett SD den makt de får av väljarna. Först genom en medial uppmärksamhet som förde dem in i riksdagen, sedan genom en förföljelse som inte grundade sig på fakta utan på politisk svartmålning av så usel kvalitet att de underliggande motiven lyste igenom. Sparka nedåt och slicka uppåt och du skapar en Underdog som skapar sympatier.

Så utomordentligt korkat. 13% börjar nu närma sig 20%, det är tre år kvar till nästa val .. och våra makthavare anser att de har "isolerat ett oseriöst parti"!

Finn Bengtsson och Anders Hansson läste väljarna rätt .. för det bestraffas de av sitt parti, som lever i vanföreställningen att sammanhållning i parti och allians går före demokrati, valfrihet och respekt för väljarnas förtroende.

Fel, fel, fel .. underskattar politikerna väljarna, så kan en arme av myror bli större än sju gamla elefanter.

Jag blir påtvingad en politik jag inte vill ha, både när jag röstar och när jag betalar min tv/radio-licens, det är något som jag inte kommer att glömma .. och eftersom jag tillhör den stora grupp väljare som alla politiker friar till när det är valår så kan jag villigt erkänna att efter DÖ är det inte längre lika omöjligt för mig att lägga min röst på SD som det var innan.

Vad kan bli mer opålitligt eller sämre än det vi har nu?

Toklandet, Fnordspotting, Fnordspotting, 6mannen,

DI, Dagens Opinion, DI,

Jag skäms, ..

.. jag skäms så att jag nästan mår illa när jag följer budgetdebatten och hör oppositionen varna för den destruktiva politik som regeringen tänker föra de kommande  åren.

Jag skäms när de sedan viker ner sig och godkänner den budget som de ägnat en hel dag åt att plocka sönder, kritisera och varna för.

Jag valde ett alliansparti att representera mig och i det valet ingick ingen DÖ-överenskommelse. Hade det gjort det så hade jag gjort ett annat val. Den träffades bakom ryggen på mig och alla andra alliansväljare medan vi häpet följde den nyvalde statsministerns fumlande, tramsande och klumpiga hantering av den "vinst" han var så illa förberedd för.

Tack och lov .. sa vi, när han ställde ultimatum och sa att han minsann inte tänkte regera med någon annans budget. Take it or leave it .. skroderade han och vill ha nyval och sedan fick jag is i magen när det gick upp för mig att jag köpt vänsterpolitik för min röst. I värsta fall i 8 år framöver.

I dag fick vi se en glädjeberusad minoritet som ÄNTLIGEN fick möjlighet att bedriva en politik som en majoritet av väljarna inte vill ha?

Det är så man vill kräkas.

Av alla borgerliga riksdagsledamöter fanns det bara TVÅ .. Finn Bengtsson och Anders Hansson .. som satte sina politiska karriärer på spel, eftersom de tyckte det var viktigare att fullfölja det uppdrag de fått av sina väljare än att hjälpa Stefan Löfven & Co att klamra sig fast vid makten.

Det är för bedrövligt .. och i det här läget så verkar det som att den som vill vara bergsäker på att slippa dagens regering inte har något annat val än att rösta på SD?

För pågår den här cirkusen till 2018 så finns det inga garantier för att DÖ-överenskommelsen inte fortsätter i 4 år till om det vill sig illa och Alliansen hjälper de rödgröna att sitta kvar.

Blir valutgången den omvända blir det däremot döden för DÖ. Sossarna är erkänt dåliga förlorare och ordhållare och kommer aldrig att lägga ner rösterna på sin egen budget.

Jag HATAR att bli lurad när jag visar förtroende .. oavsett vad det gäller. Jag känner mig förminskad, förlöjligad och mår riktigt, riktigt illa  ..

Motpol,

SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., DI,

För sent sent skall syndaren vakna ..

.. Det är skrivet och det är så sant, som bekant
Så svik ej den som vill vara din vän
Ty då gör din vän likadant.. sjöng Siw Malmqvist lite glatt och muntert för rätt länge sedan.

I DN skriver Amanda Björkman, lite mindre muntert, att .. Åkessons opinionsframgångar förs rent av fram som skäl för övriga partier att byta riktning på sin politik.

Det är en olycklig och ideologiskt fattig logik att bygga politik på. För det är inte ”blödningen till Sverigedemokraterna” vi ska oroa oss över. Det är själva såret: det faktum att det finns samhällsproblem som behöver lösas och som väljarna inte uppfattar har hanterats tillräckligt bra. Först om man tar itu med det som inte fungerar finns det en möjlighet till läkning.

I Expressen lyckades Anna Dahlberg beskriva molnen som tornar upp sig vid den svenska horisonten utan att skylla dem på SD .. vilket också tyder på en viss insikt.

Lite sent om sider, skulle jag vilja påstå.

Redan  2010 tyckte jag att varför var en fråga som våra etablerade politiker också bör ställa sig, i stället för att försöka pressa in Sverigedemokraterna i osynligheten och skambelägga deras väljare ... .. Vad gör vi för fel, som gör att så många väljer bort vår politik??

Och 2012 undrade jag .. Vart tar demokratin vägen i allt detta? Ska människor se lösningar, på för dem livsavgörande frågor, urvattnas till meningslöshet bara för att Sd inte ska kunna utnyttja sin vågmästarroll som de fått i ett demokratiskt val?

Som jag ser det är Sverigedemokraterna  bara ett symptom. Ett symptom på att något är fel i samhället .. inte ett parti som kan leda ett land. Men genom att politiker och media erkände symptomet som själva sjukdomen så fick partiet möjlighet att nå den makt det nu har.

Alltså .. nästan samma frågor som Amanda Björkman ställer sig själv nästan tre år senare?

Om jag tänkte dessa tankar redan 2010 och 2012 så kan jag .. eftersom jag är så till den milda grad vanlig att jag så gott som alltid tycker som "folk" gör mest .. garantera att en mycket, mycket stor del av Sveriges befolkning tänkte likadant precis samtidigt .. och fler har gjort det sedan dess.

Det tar alltså minst fem år innan väljarnas erfarenheter når upp till medias verklighet? Sedan ska denna insikt accepteras av politikerna, vilket förmodligen tar lika lång tid.

Det kan ju vara intressant att ha det som måttstock framöver när det senare ska göras något åt det som i dag påverkar den vardag som vi vanliga gräsrötter lever i.

Jag vet inte ..

.. hur ofta någon får höger långfinger söndertrasat av karbinhaken på den egna hundens koppel, men så ser det ut för mig just nu. Att skriva med nio fingrar ger inte direkt samma resultat som vanligt men stavningen blir stundtals väldigt intressant.

Allt beror på att Rackarkotten har fått en kompis som heter Kompis som brukar komma över och springa och brottas på vår gräsmatta. Två hysteriskt lyckliga hundar är inte direkt intresserade av sina mera stillastående ägare så när jag tog ett snabbt hopp åt sidan för att undvika att få en hund i knävecken så lyckades jag/han trassla in oss i kopplet jag hade i handen.

Det brände till när kopplet löpte genom handen, karbinhaken nöp fast innan den lossnade tillsammans med lite av mitt högra pekfinger och blodet formligen forsade. Något mer blodforsande har jag faktiskt aldrig tidigare haft .. det var imponerande och jag fick oceaner av uppmärksamhet och meningslöst engagemang innan bitarna var på plats, fixerade och bandagerade.

Nu får jag inte visa mig bland folk eftersom höger pekfinger pekar rakt upp oavsett vad de andra fingrarna gör och Maken säger att .. i dagens klimat riskerar du livet om du går omkring så där!

Men om någon av er händelsevis möter en övermogen kvinna som ger ett bandagerat finger åt omvärlden så vet ni vem det är!