Ett förlorat namn ..

När jag var i övre tonåren och visste allt, trodde att jag var oövervinnerlig och osårbar befann jag mig i ständiga konflikter med min .. minst sagt .. hetlevrade pappa.

Det var hårda ord från båda sidor, igensmällda dörrar och ett ömsesidigt idiotförklarande och avståndstagande. Man kan lugnt påstå att vi inte var överens!

Till slut tog argumenten slut .. och det jag minns och som påverkat mig genom livet var orden ..

.. var i alla fall rädd om ditt namn, Det är det enda du har till att börja med och förstör du det så får du släpa med dig det resten av livet!

Mitt namn är mitt varumärke!

Ja men visst, så är det .. fläckar jag ner det med en föraktlig handling så får jag bära det med mig länge, länge. Fortsätter jag med ett ovärdigt beteende så fastnar det kanske livslångt och ligger som snubbeltråd runt fötterna om jag vill byta färdriktning.

Jag tänker på det nu när Israel återigen har visat musklerna och ett förakt för människoliv.

Israel .. det var ett namn som jag ursprungligen förknippade med ljuset efter en förfärlig tid .. kibbutzer, fruktodlingar, kollektiv gemenskap och fredlig samvaro.

I dag tänker jag inte så. Israel är ett namn, ett varumärke som blivit så nedsolkat, blodbesudlat och föraktat att människor inte längre minns den ursprungliga tanken.

Jag tycker att det är sorgligt att ett helt folk får bära ansvaret för handlingar utförda eller anstiftade av ett fåtal .. oavsett om det handlar om ledarna för Israel eller Palestina .. och att det är förfärande att ekonomiska hänsyn hindrar världens alla ledare från att agera på det sätt som de .. förhoppningsvis .. egentligen önskar.

Men det är ju vad jag tycker. Många, många tycker precis tvärtom har jag märkt?

Men en sak kan vi nog vara överens om .. ett nedsolkat namn/varumärke är svårt att tvätta rent.