HC Andersen skrev en berättelse om "Prinsessan och Svinaherden" som jag alldeles gratis tänker dra en kortversion av här.
Prinsen i ett litet kungarike ville gifta sig och tog en ros från en rosenbuske som växte vid hans fars grav. Busken blommade bara vart 5:e år och då med en enda blomma som doftade så gott att man glömde alla bekymmer och sorger.
Rosen, och en näktergal som sjöng som om alla sånger fanns i den gav han till en prinsessa. Men hon blev djupt besviken över att de var ÄKTA??
Prinsen klär då ut sig till en svinaherde, tillverkar en kastrull som går att spela på som prinsessan får köpa för 10 kyssar. Det blir affär och han tillverkar sedan en skallra som han kräver 100 kyssar för .. och får den såld. Pappa kungen blir upprörd när han får höra att prinsessan kysst en svinaherde och kastar ut dem båda från kungariket och prinsessan beklagar sig våldsamt över att hon inte tog prinsen och det lilla kungadömet när hon hade chansen.
Då tvättar svinaherden av sig och avslöjar att HAN är prinsen .. och att han inte längre vill ha henne eftersom hon inte uppskattade det som var äkta.
Herman Lindqvist berättar att prinsess-systrarna är olika, att Madeleine vill vara som Victoria och att .. INGEN kan tvinga Madeleine göra något som hon INTE vill!!
Jag tycker att HC Andersens berättelse verkar bättre men kan ändå inte låta bli att också gnola på Povel Ramels genialiska text ..
Ja, jag är van att få
vad jag ropar på
från största teddy till minsta pastill.
Mamma kom hit med det!
Pappa kom hit med det!
Van att få som jag vill!
Om jag riktigt skrek,
så min familj blev blek,
så fick jag julklappar redan i april!
Pappa gå dit med den!!
Mamma kom hit igen!
Van att få som jag vill!
Det här kanske upplevs som lite elakt eftersom jag inte känner sessan personligen, utan bara genom media som kanske målar upp en alldeles skev bild av hennes personlighet? Men jag kallar henne i alla fall inte för Mad Eleine som de gör på flashback ... även om jag tyckte det var omåttligt roligt när jag först såg det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar