Dagen då Hanif Bali kränkte Dagens Nyheter och ..

.. Jan Björklund skrev ett upprört tweet.

Riksdagsledamöterna Hanif Bali och Ida Drougge var på studiebesök i en idrottshall som även hade en skyttebana för tävlingsskytte. Idrottshallen användes också av Högsätra Skola. Ansvarig för byggnaden med idrottshall, skyttebana och skolan är Lidingö Stad.

Eftersom DN tidigare rubriksatt KD:s Sara Skyttedals pepparspray .. som hon ertappades med i Danmark, där den till skillnad mot här i Sverige, är olaglig .. med orden - KD-topp misstänks för vapenbrott – tyckte Sara Skyttedal att det var roligt att illustrera rubriken med en bild av sig själv med ett riktigt vapen i handen.

Hänger ni med?

DN tyckte detta var utomordentligt olämpligt och framför allt inte det minsta kul.

Hanif Bali däremot tyckte att DN överreagerade och menade att reaktionen hade varit en helt annan om Sara Skyttedal hade varit av utländsk härkomst, som han själv.

När han sedan fick ett helt legalt, halvautomatiskt vapen, tillhörande en svensk landslagsman, att provskjuta i en skyttebana tillhörande Lidingö Stad, tog han tillfället i akt att publicera en bild med texten .. Ser att DN är upprörda över att Skyttedal poserar med vapen. Tänkte ge dem en hjärtinfarkt med att posera med en AR-15. Riktigt fin skyttebana hos Högsätra skola F-9.

Något som gjorde att Jan Björklund gick i taket och twittrade - Jag har arbetat med vapen i många år. Det är helt omdömeslöst av en riksdagsledamot att posera i sociala medier med ett automatvapen i en skolbyggnad.

Dagens Nyheter och SVT Nyheter stämde in i Jan Björklunds fördömande och

Tidningsutgivarnas(TU) vd Jeanette Gustafsdotter hängde på och ansåg - Att som riksdagsledamot skriva om krig mot DN är högst olämpligt och uppseendeväckande – och KRÄVDE ett möte med Moderaternas Ulf Kristersson – eftersom riksdagsledamoten Hanif Bali (M) flera gånger har gått till angrepp mot medier.

Så nu vet vi det. Ifrågasätt inte medierna! Skämta inte om medierna! Följ reglerna och framför allt, avvik inte från den politiskt korrekta vägen som medierna pekar ut för dig.

Vapen finns. Jag har själv stått på en skyttebana och skjutit med ett och blev inte det minsta mordlysten. Jag tror inte heller att svenska folket är så obalanserat att de inte tål att se ett vapen utan att fullständigt löpa amok. Åtminstone inte utanför Södermalm.

Men särskilt märklig blir den här stormen i ett medieglas om man tänker på att det i källaren till Sveriges Riksdag finns …. en skyttebana för skjutglada riksdagsledamöter?

Vad säger Jan Björklund om det? Hur tryggt känns det för landets medborgare? Vilken inställning till vapen i samband med demokrati signalerar det?

Det kanske inte gör så mycket så länge som ingen lägger ut bilder? Det  kanske inte ses som omdömeslöst att skjuta i riksdagens lokaler så länge ingen ”poserar” med vapnet i sociala medier?

För min del finns det viktigare saker i den här valrörelsen än DN och Hanif Bali.

Försäkringskassan till exempel. Exakt när övergick den från att vara medborgarnas tjänare till att bli deras fiende?

Exakt när blev det ”normalt” att sjuka och funktionshindrade människor tvingas gå till domstol för att hävda sina lagstadgade rättigheter?

Men den sortens journalistik ger väl inte riktigt lika klatschiga rubriker när det först och främst gäller att ta fokus från de senaste fyra åren och rädda det som räddas kan av den rödgröna regeringen?

(S)uper-opti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt!

Regeringens egen Mary Poppins, finansminister Magdalena Andersson, tindrade och log när hon presenterade läget i svensk ekonomi på Harpsund.

Läget var verkligen superoptimopsiskttoppipangfenomenaliskt och finansministern hade till och med ett samlat reformutrymme i nästa års budget på mellan 25 och 26 miljarder! Av det har redan 20 miljarder intecknats. Kvar blir 5-6 miljarder kronor till smaskigt valfläsk som kan presenteras några dagar före valet.

Oj, vad spännande det ska bli att se vad vi har betalat för de senaste fyra åren!

Men, jag saknade en sak i finansministerns svada. I och för sig behövde hon bara redovisa statens budget, men med tanke på att den här regeringen verkligen bemödat sig om att vältra över statliga kostnader på kommunerna och med tanke på att 51 av landets 290 kommunerna har så stora pensionsskulder att de skulle vara konkursmässiga om de hade varit vanliga företag, så borde hon väl ha sagt något lite om kommunernas situation?

Sveriges kommuner är tillsammans skyldiga svindlande 232 miljarder kronor, vilket gör att jag antar att de övriga inte heller är några vinstmaskiner?

Vi har kommunalt självstyre, men när kommunens pengar tar slut måste staten hjälpa till. Antar jag i alla fall? För i annat fall blir det ju ingen skola, vård eller omsorg – eller något annat heller?

För kostnaderna för den välfärd som Stefan Löfven anser att valet handlar om, kommer väl till stor del att hamna hos kommunerna? Rätta mig gärna om jag har fel.

Det senaste året har ju alla kostnader för 2015 års stora flyktingström landat på landets kommuner. 

Redan vid regeringsbildandet gav finansministern order om nedskärningar på assistansersättningen, vilket gjorde att kostnaderna - för dem som inte längre var Försäkringskassans ansvar – landade på kommunerna och alla som nekats sjukpenning eller sjukbidrag, trots att de saknar arbetsförmåga, har också blivit kommunernas ansvar. 

Den åldrande befolkningen som Magdalena Andersson ägnade några beklagande ord för att beskriva som en kostnad för staten är förmodligen en förhållandevis ännu större kostnad för kommunerna.

Dessutom saknas det bostäder till alla som behöver, både hyresrätter till unga och nyanlända, äldreboenden, gruppboenden och anpassade boenden till funktionshindrade. Ska kommunerna ta den kostnaden också??

Så även en liten gräsrot kan i det här läget börja fundera .. har finansministern tagit höjd för kommunernas hjälpbehov i den lågkonjunktur som kommer?  

Eller ska hela ”9:e september-trumfesset” på ca 5-6 miljarder användas till att rädda Partiet den 9:e september?

Men, annars, så var det hela ..

(S)uper-opti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt!

Själva ordet låter kanske rätt så infernaliskt,

men säg ut det  högt och klart så lyser det bengaliskt

Super-opti-mopsiskt-topp-i-pang-fenomenaliskt.

Stefan Löfven och an(s)varet.

Efter Estoniakatastrofen 1994, tvingades Ingvar Carlsson besluta vilket som var mest ”rättvist” – att de omkomna skulle ”begravas” tillsammans med båten eller om de som kunde hittas, skulle hämtas upp och föras hem till sina anhöriga. Det slutliga beslutet är fortfarande ett oläkt sår hos många anhöriga.

Efter Tsunamikatastrofen 2004, fick regeringen Persson svidande kritik från kommissionen som granskade de senfärdiga och taffliga reaktionerna från en julledig regering.

Det var två händelser som var och en fick oss att inse att krishantering inte var landets paradgren. Eller som kommissionen uttryckte det – det saknades en "ledningsorganisation på chefsnivå" i regeringen.

När regeringen Reinfeldt avlöste sossarna upprättade de därför ett särskilt kriskansli, direkt underställt statsministern.

2014 ”vann” Stefan Löfven tillbaka makten och kvickare än någon kunde säga, befria mig från ansvar, förflyttades ansvaret för kriskansliet från statsministern till inrikesministern (Anders Ygeman) och ansvarig statssekreterare (Ann Linde).

Med tanke på hur det paret hanterade krisen på Transportstyrelsen kan vi väl enas om att det kanske inte var det bästa av alla beslut. Men å andra sidan vet vi inte hur illa det hade sett ut om statsministern själv hade varit direktinformerad och ansvarig?

Men redan innan valet 2014 drabbades Sverige av vad som då kallades för den största skogsbranden i Sverige i modern tid – branden i Västmanland i augusti.

Till skillnad från dagens bränder – som också är i direkt anslutning till en valrörelse - var Stefan Löfven, pigg och alert och redan på plats framför den samlade presskåren, medan statsministern fortfarande informerades om händelseförloppet och räddningsinsatsen.

Miljöpartiet höll till och med presskonferens där man pläderade för en upprustning med svenskt brandflyg – något som de i dag inte verkar särskilt benägna att tala högt om.

Det viktigt att ta reda på vad som hänt och försöka lära av det, säger statsminister Fredrik Reinfeldt och tillsatte en utredning, ledd av Aud Sjökvist, för att utvärdera och föreslå förbättringar av beredskapen. Allt i från saker som ansvarsfrågor, informationsinsatser, flygkapacitet och vilka utmaningar ett framtida klimat ställer Sverige inför ska ingå i utredningens direktiv, det var regeringens direktiv till den oberoende utredningsledaren.

Men efter valet ändrade Stefan Löfvens regering direktiven, så att Sjökvist bara skulle utvärdera, inte föreslå ansvars- och kostnadskrävande ändringar.

Med dagens bränder på alla förstasidor kan vi väl säga att det inte var ett särskilt klokt beslut?

Jag vet att regeringen kommer att göra allt för att skylla den dåliga krishanteringen på förra regeringens skattesänkningar. Det är ju där skulden påstås ligga för allt som misslyckats, allt som gått fel och allt ansvar som ingen tagit - trots alla regeringens skattehöjningar de senaste 4 åren.

Det går en röd tråd genom s-märkta regeringar - statsministern håller sig helst på mils avstånd från allt ansvarstagande. Antingen inlåst på Harpsund med hemlagat julbord, uppassning och avstängd telefon för maximal julefrid, ovetande vandrande i maktens korridorer i brist på ”säkra rum” eller på semester hemma i hängmattan, rofyllt vilande inför en ansträngande valrörelse.

Allt ont ska alltså skyllas på Sverigedemokraterna, skattesänkningarna och den förra regeringen?

Eget ansvar verkar liksom inte vara sossarnas grej?

Kata(S)trofen ska mötas med en Kri(S)plan!!

Socialdemokraterna har nu en alldeles färsk Krisplan som ska få Sverigedemokraterna och Moderaterna att falla som höstlöv i de kommande opinionsmätningarna.

Ett fyrverkeri av löften och förslag inom välfärdsområdet, sjukvården, skolan och arbetsrätten ska regna som guldglitter över väljarna, samtidigt som partiet erkänner att deras valstrategi hela tiden varit att "fasa ut" invandringsfrågan och kriminalpolitiken från den politiska debatten vid månadsskiftet maj-juni.

I och för sig kom den kappvändningen tidigare än vad jag trodde, men det var väl ingen som på allvar trodde att S-utspelet om en strängare migrationspolitik som presenterades den 4 maj skulle hålla längre än till valdagen?

Nej nu, under galgen, är det mjuka frågor inom välfärdsområdet som gäller. Det ska handla om frågor som berör människor – framför allt i sjukvården och skolan.

Socialdemokraterna har tydligen varit naiva igen. Väljarna reagerade inte som förväntat inför de hårdare tagen i migrationspolitiken. De vill uppenbarligen ha något annat?

Mjuka frågor, alltså? Ja kära nå´n, hoppet är det sista som överger den troende.

Något som aldrig verkar ha slagit sossarna är att ALLA frågor som väljarna upplever som problematiska inom välfärdsområdet är relaterade till migrationen.

Åtstramningarna inom psykvården, äldreomsorgen, sjukersättningen och den personliga assistansen ses som ett kvitto på att regeringen tar från de svaga för att kunna fördela till grupper som ses som mer intressanta.

Skolans problem har helt klart ökat i takt med att fler och fler elever från andra kulturer, utan tidigare utbildning och utan erforderliga kunskaper i språket, fyllt skolorna. Till det kan vi lägga lärarnas problem med anhöriggrupper som reagerar på upplevda och inbillade kränkningar på ett sätt som vi tidigare aldrig har upplevt i svenska skolor.

Vårdens problem ser normalväljaren som en direkt följd av att systemet belastats med fler patienter än det mäktar med. Sjukvårdspersonalen lider av stress, överbelastning och samma kulturkrock som lärarna flyr från.

Polisens ansträngda situation beror inte bara på en valhänt hanterad omorganisation och Dan Eliasson. I väljarnas ögon har det stora flödet av människor från andra länder och kulturer skapat en ny otrygghet och oro som politikerna valt att bortse från.

Men som sagt, det här är frågor som sossarna tänker ”fasa ut från den politiska debatten vid månadsskiftet maj-juni”.

Alla löften om guld och gröna skogar inom välfärdens mjuka frågor kanske inte vänder opinionsvinden snabbt nog, särskilt med tanke på att väljarna förlorat mer än de fått under de senaste 3,5 åren då grupp ställts mot grupp och alltid till de svagastes nackdel. De kanske tänker att det är så dags att komma NU och lova något som förmodligen aldrig kommer att kunna infrias?

Men om nu väljarna inte är så lättlurade som sossarna hoppas, har de en hemlig handlingsplan för att möta nästa nederlag i riksdagen, den 7 juni, om vinster i välfärden. Jag tror det sker samtidigt som de beräknas vinna omröstningen om gymnasieamnestin för 9000 afghaner som ansetts sakna asylskäl i samtliga instanser?

Då kommer nämligen fokus att skifta automatiskt – från migration till välfärd – och då har Sverigedemokraterna allt att förlora, lyder analysen. Samtidigt väntas en sådan diskussion "befrukta" både Socialdemokraterna och Moderaterna.

Ja visst, då glömmer väljarna hur tomhänta sossarna är när det gäller migrations- och välfärdspolitiken och går all in för en politik som riskerar att förstöra alla privata fungerande alternativ inom välfärdsområdet så att skolorna, sjukvården och omsorgen får ännu mer att pyssla med. Då ”befruktas” säkert de partier som ljuger sig blå om oskäliga vinster hos privata utförare i stället för redogöra för förlusterna inom de icke-fungerande kommunala alternativen och då kommer Sverigedemokraterna inte att ha en chans i valet.

Är det verkligen någon som kommer att falla för den hemliga handlingsplanen och riskera att få 4 år till med en regering som ännu inte uppfyllt ett enda av förra valets vallöften?

Det finns ingenting i svensk politik som är ohederligare än hur vänstern framställer den sk "vinstfrågan" och svaren i opinionsredovisningarna blir därefter.

S sprider myter om övervinster i välfärden ..

Puh???

"Nalle Puh tittade på sina två tassar. Han visste att den ena var den högra. Och han visste, att när man har bestämt vilken som är den högra så är den andra den vänstra. Men han kunde inte komma ihåg hur man skulle börja".

Under galgen blir alla Sverigedemokrater.

Från och med nu och fram till valet verkar det som att nästan alla har kopierat Sverigedemokraternas politik? Borta är nazistfacsistrasiststämpeln som brukade drabba var och en som uttryckte tvivel på värdet av fullständigt öppna gränser och fri tillgång till svensk välfärd.

Det är en nästan overklig utveckling.

Särskilt overkligt måste det kännas för Annie Lööf och Centern som plötsligt befinner sig i någon slags allians med Miljöpartiet, Vänstern och Feministiskt Initiativ?

Det ”stöd” hon uttalade för Miljöpartiets amnestilag var tydligen inte alls välkommet hos Socialdemokraterna, som kallt hade räknad med att få sitt urusla, illa beredda förslag nedröstat i riksdagen. En hägrande ministerpost hos Stefan Löfven verkar ha förvandlats till ett tvångsäktenskap med Gustav, Jonas och Gudrun?

Stefan Löfven ser faktiskt ut att vara mer intresserad av Jimmie Åkesson som stödhjul, om väljarna ger honom möjlighet att bilda regering i höst.

Stackars Annie, så fel det kan bli.

Plöt(s)ligt ..

.. ska vi glömma allt som hänt under de 3 år och 8 månader som sossarna har försökt regera?

NU ska allt bli ljust och vackert. NU lovas allt åt alla och ett magiskt trollspö ska förvandla allt som blev fel till något helt annat som får kosta i princip vad som helst.

Åtminstone till efter valet.

För som av en händelse så sker detta regn av välfärdslöften nästan exakt samtidigt som det inte längre går att lämna några nya förslag till omröstning INNAN valet.

Lika plötsligt får vi veta att DÖ-överenskommelsen fortfarande gäller, fast i en annan form. För om Alliansen inte får regeringsmakten .. och det får de inte .. så kommer Moderaterna lydigt och snällt följa med Centern och Annie Lööf och bli stödpartier till Socialdemokraterna när det gäller integrations- och migrationspolitiken?

Vilken regering vill vi ha om, eller när, det sveper ytterligare en flyktingvåg över Europa? En DÖ-regering som behöver minst ett halvår av förhandlingar innan de ens är i närheten av det beslut som måste fattas genast?

Så vad gör jag som till död och pina inte vill ha Socialdemokraterna i närheten av regeringsmakten i något läge alls?

Röstar på en allians som inte finns? Röstar på Moderaterna som öppet deklarerar att min röst kan hamna hos sossarna om inte Alliansen .. som inte finns .. får bilda regering .. vilket de troligen inte kommer att få?

Steg för steg tvingas de som känner som jag i riktning mot Sverigedemokraterna. Glöm småpartierna som bara blir smågodis för sossarna i det här sammanhanget .. eller möjligtvis får nöja sig med rabatter på skolgårdar eller elcyklar. Det finns inget litet parti som ens kommer i närheten av att kunna påverka de beslut som kommer att behöva fattas under nästa mandatperiod.

Det finns bara två sätt att förvissa sig om att Socialdemokraterna inte får fortsätta lajva regering och det ena är att antingen Moderaterna eller Sverigedemokraterna får så många röster att något av dem blir landets största parti .. eller att Socialdemokraterna förlorar så många väljare att de inte ens blir tillfrågade om de kan bilda regering.

Det kvittar egentligen vilket och även om det kanske är inom möjlighetens gräns så är det knappast troligt.

Men vad gör jag som röstar efter vad våra partier har gjort i stället för efter vad de lovar .. och förmodligen inte kommer att kunna hålla .. samtidigt som jag vill hålla min röst så långt från vänsterns klåfingrighet som möjligt?

MÅSTE jag rösta på Sverigedemokraterna?

Alla bilder kommer från Steget Efter som berikat mitt och andras liv under den annars så humorbefriade mandatperioden. Ett varmt tack för det!

Den (s)om gräver en grop åt andra.

Redan innan Stefan Löfven krånglat sig fram till det som han kallade en ”handlingskraftig” regering, berättade Magdalena Andersson att ett av hennes främsta mål var att begränsa användandet av Assistansersättningen.

Ta itu med fusket .. tror jag hon kallade det? Men ordern som utgick från Åsa Regner var att Försäkringskassan skulle ”dra ner på timmarna” för dem som trodde de hade rätt till samma liv som alla andra.

Nu låter det väl kanske inte så livsavgörande för den som inte har någon kontakt med funktionshindrade. Några timmar hit eller dit behöver väl inte betyda så mycket, typ?

Men det ”smarta” i upplägget var att tvinga över kostnaderna till kommunerna, som är tvungna att ansvara för alla som bedömts ha under 20 timmar grundläggande behov i veckan, vilket överförde kostnaden direkt på den vanlige skattebetalaren. Dvs på dig och mig.

Socialdemokraterna grävde alltså en grop som de kunde skyffla ner de funktionshindrade i och gav på så sätt statens budget ett lyft.

Eftersom sossar är sossar och aldrig ger sig när de har hittat på ett vinnande koncept fick Annika Strandhäll uppdraget att se till att sjukförsäkringen befriades från bördan av långtidssjukskrivna och den allt mer ansträngda personalen inom vård och omsorg. Nio dagar var uppdraget. Efter det ansågs det vara rena hälsokuren att återvända till arbetet efter att ha gått in i väggen och drabbats av psykisk och fysisk utmattning.

I en del fall har de här besluten kostat liv, vilket kanske inte heller var en ovälkommen besparing? Men eftersom många långtidssjukskrivna varken fick sjukpenning, arbete eller a-kassa, eftersom att de inte kunde arbeta, så blev de i många fall kommunens ansvar och kostnaden hamnade hos skattebetalarna. Dvs hos dig och mig.

Samma grop som slukat de funktionshindrade fick också ta emot de utbrända och långtidssjukskrivna, samtidigt som statens budget befriades från ”onödiga” kostnader.

Nu är det valår. Regeringen vill för död och pina inte ha några rubriker som handlar om konsekvenserna av de beslut de tagit. Ansvaret måste läggas på Någon Annan.

Åsa Regner sparkades uppåt och fick ett toppjobb i FN. Ann-Marie Begler som gjorde som hon hade blivit tillsagd fick sparken och får antagligen rulla tummarna på elefantkyrkogården till dess hennes förordnande har gått ut och därmed anses problemet vara åtgärdat.

Men trots att bödlarna är borta ligger kraven på besparingarna fortfarande kvar, tro inget annat.

Det är inte så att jag är långsint, men jag glömmer aldrig en oförrätt eller ett svek. Jag kan lägga det åt sidan, låtsas som det aldrig hänt och leva som vanligt, men när det ser ut att hända igen kommer den gamla oförrätten eller sveket upp till ytan igen.

Jag vill bara nämna det, nu när Annika Strandhäll går ut och förklarar att ”vårdens problem har inte något att göra med det svenska flyktingmottagandet. Det är det stora antalet äldre som är anledningen till kostnaderna i vården. Vi har en snabbt åldrande befolkning i Sverige. Medellivslängden ökar med 3,5 timme per dygn och vi har ett större antal kroniker med livslånga relationer till sjukvården i dag än för 30 år sedan””.

Att medellivslängden ökar med tre och en halv timme per dygn(!) verkar vara alldeles för dyrt och det är uppenbart vilken grupp som står på tur att skyfflas ner i gropen med ”onödiga och tärande” medborgare och det förvånar mig hur många som passivt står med den s-märkta valsedeln i handen och bara väntar på att bli nerknuffade?

Om jag fick önska en enda önskan inför valet så är det att de ska vakna i tid och ta ett steg åt sidan så att de som grävde själva kan få bekanta sig med den grop de grävt för de svagaste och mest utsatta.

(För den som ger blanka fanken i funktionshindrade, sjuka och äldre kan det kanske vara intressant att veta att kostnaden för vabbandet också ses som belastande för Försäkringskassan. Det kanske finns någon smart lösning på gång på det problemet också?)

Ge mig egen majoritet så ska ni få se på grejer.

.. Då kommer det att hända saker” .. sa Stefan Löfven i en intervju för tidningen Arbetet och för första gånger någonsin så tror jag på det han säger, även om det bara är de två meningarna av en lång intervju.

Vi vet ju redan att vi får ”se på grejer” och att ”det händer saker” när sossarna kommer till makten. Se bara vad som hände när Stefan Löfven tillträdde. När han väl lyckats trilska till sig en DÖ-överenskommelse som i princip gav honom fria händer så överutnyttjade han den så till den milda grad att den inte överlevde mer än knappt ett år.

Det har hänt en hel del grejer under den senaste mandatperioden. En ”grej” var över 150 000 flyktingar som välkomnades med öppna armar trots att ingen hade en aning om vad de skulle göra av dem, ytterligare en ”grej” var rikspolischefen Dan Eliasson som mötte problemen med armband och medömkan när våldtäktsanmälningarna ökade och en kvinna fick sätta livet till på ett boende för ensamkommande vuxna barn och vi fick i sanning se att det ”hände saker” när regeringen helt sonika stiftade egna lagar tillsammans med Centern för att slippa utvisa 9000 särskilt utvalda män utan asylskäl.

En annan ”grej” var hanteringen av säkerhetsklassad information på Transportstyrelsen som inte kunde diskuteras i Löfvens egenhemsnickrade säkerhetsråd eftersom Anders Ygeman inte kunde hitta ett tillräckligt säkert rum för att kunna informera statsministern.

En annan ”grej” var besparingarna på de funktionshindrade som fick se att det ”hände saker” med rätten till personlig assistans.

Vård- och omsorgspersonalen har också märkt av att det hänt "grejer" och upptäckt att det "hänt saker" när de nekas sjukpenning efter det att de arbetat sig sjuka i alltmer ansträngd vård och omsorg.

Om sossarna får egen majoritet kan jag nog garantera att en annan grupp kommer att ”få se på grejer”, det behöver du inte vara något större geni för att förstå om du läser Annika Strandhälls budskap .. ”vårdens problem har inte något att göra med det svenska flyktingmottagandet. Det är det stora antalet äldre som är anledningen till kostnaderna i vården”.

”Vi har en snabbt åldrande befolkning i Sverige. Medellivslängden ökar med 3,5 timme per dygn och vi har ett större antal kroniker med livslånga relationer till sjukvården i dag än för 30 år sedan”.

Jojomensan .. ingen behöver sväva i tvivelsmål om vilken grupp som kommer att få erfara att ”det händer saker” om Socialdemokraterna får majoritet i valet.

Någon ny form av beskattning är nog också en ”sak som händer” om Stefan Löfven får som han vill. På något sätt måste ju de senaste årens förpliktelser betalas. En ”grej” kan ju vara en ny form av fastighetsskatt? Eller en Internetskatt för att få tillgång till det fria ordet på sociala medier?

Det är ingen brist på ”grejer” och ”saker” som hänt under den senaste mandatperioden, men om inte en majoritet av väljarna lider av någon form av politiskt självskadebeteende är det väl ingen risk att Socialdemokraterna får egen majoritet i september?

Det säkraste sättet att undvika att ”det händer saker” som gör att vi får ”se på grejer” är att se till att de inte ens får majoritet tillsammans med något av de andra vänsterpartierna – miljöpartiet, vänstern och centern.

Men det ska bli intressant att se hur många som är så nyfikna på Stefan Löfvens ”grejer” att de bara måste se om det ”händer saker” när de får se dem.

Att jag släpper fram det här urusla, illa beredda haveriet till förslag ..

 .. det får Socialdemokraterna och Miljöpartiet ta ansvar för, sa Annie Lööf. På twitter förklarade hon sitt val och förkunnade .. men sedan får det vara slut på alla dessa tillfälliga lagändringar. Efter 2019 krävs en långsiktig, hållbar migrationslagstiftning brett förankrad över blockgränserna”.

Centern har arbetat över blockgränserna tidigare och då var det på gränsen att de åkte ur riksdagen, så Annie Lööf borde inse att Socialdemokraterna inte KAN samarbeta. Med någon. Alls.

Det är bara att fråga Gustav Fridolin, som inte ens hans egna partikamrater vill förknippas med.

För sossarna är som den perfekta damskon .. små utanpå men jättestora inuti.

Något som kanske passar centerledaren nu när hon agerar stödhjul åt Stefan Löfven?

Men hur ska nu Ulf Kristersson och Moderaterna hantera Sverigedemokraterna som presenterar en möjlighet att ta avstånd från Centerns beslut och samtidigt markera mot regeringens vilsna klafsande i lagträsket? Jimmie Åkesson föreslår att de med de kvarvarande allianspartiernas stöd kan begära att regeringens proposition återförvisas så utskottet får en möjlighet att bereda ärendet på nytt.

Ska Ulf Kristersson göra en Annie Lööf och skylla på Socialdemokraterna och Miljöpartiet samtidigt som han avvisar en möjlighet att markera mot ett förslag som han anser vara urusel, illa berett och ett haveri?

Eller törs inte Moderaterna riskera att göra rätt med fel parti?

Ulf Kristersson menar att en majoritet av riksdagen kommer att godkänna förslaget eftersom det krävs 175 ja-röster och S, V, MP och C representerar 181 röster. Men en centerpartist har redan förklarat att h*n inte tänker rösta och då fattas det bara 6 olydiga riksdagsledamöter för att fälla det .. så man vet ju aldrig?

Det här är rätt underhållande och jag för min del skulle ge en hel del för att få se sossarna tvingas dansa runt i den här valsen, som Miljöpartiet bjöd upp till, ett tag till. För ju längre det håller på och ju fler som blir inblandade desto löjligare framstår allt detta tjohej för en fråga som Miljöpartiet tjatade till sig som avskedspresent inför valrörelsen.

Att de aldrig lär sig att sossarna fungerar som en omvänd hartass – evig otur för dem som kommer i närheten.

Rösta INTE på Socialdemokraterna!

Det är många som slösar energi på att fördöma Annie Lööfs beslut att släppa igenom Miljöpartiets ”gymnasielag” för ca 9000 afghanska män som saknar asylskäl, men glöm inte att utan Socialdemokraterna hade den inte ens varit möjlig.

För att bekosta dagens integrations- och migrationshaveri har Socialdemokraterna bland mycket annat aktivt gett order om besparingar i LSS-utredningen och samtidigt ställt krav på begränsningar i sjukersättningen till Försäkringskassan.

Vilket medför att allt ansvar landar på kommunerna som dessutom ska bära ansvaret och kostnaderna för hela floden av asylsökande som Socialdemokraterna stod handlingsförlamade inför 2015.

(Som kuriosa kan nämnas att Miljöpartiet, nu när de fått sin flyktingamnesti till priset av några miljarder, anser att besparingskraven på LSS ska återkallas?)

Men det är Socialdemokraterna som aktivt har valt att spara in på kostnaderna för funktionshindrade och sjuka samtidigt som de inte ens kan bevilja fattigpensionärer och hemlösa samma akuttandvård för 50 kr som tiggare, asylsökande och de som uppehåller sig här illegalt har rätt till. Hemlösa, psykiskt sjuka och missbrukare har i Socialdemokraternas Sverige sämre möjligheter, villkor och rättigheter än de tiggare som Socialdemokraterna inte förrän nu .. i början på valrörelsen .. kan tänka sig att förbjuda.

Det var Socialdemokraterna som misslyckades med att bilda den ”handlingskraftiga regering” som de lovade sina väljare 2014 och som också misslyckades med att vända den nedåtgående trenden inom sjukvården, äldrevården och skolan som de lovade vända uppåt samtidigt som de lovade EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020.

Det är Socialdemokraterna som svikit sina egna åldrande kärnväljare genom att vända bort blicken från kommunernas oförmåga att finansiera skolan, äldrevård/omsorg, sjukvård, gruppboenden, särskolor och hemtjänst SAMTIDIGT som de tvingats bära totalansvaret för alla ”nysvenskar” som Socialdemokraterna inte vågade ta ansvar för när det som mest behövdes en stark regering.

Det är Socialdemokraterna som inte infriat ett enda av de vallöften som de gav förra året men som samtidigt använt pengar som verkligen behövts i välfärden till att hålla Miljöpartiet och Vänstern på gott humör.

Det är Socialdemokraterna som nu i elfte timmen lovar allt det som de borde men inte gjorde under drygt tre och ett halvt år och det är Socialdemokraterna som nu desperat uttalar sig om hårdare tag med ord som är som tagna direkt från Sverigedemokraternas hemsida .. men som ändå anser att Sverigedemokraterna ska hållas utanför den ”demokratiska” beslutsprocessen trots att Sverigedemokraternas politik är mer lik den gamla socialdemokratiska politiken än det Socialdemokraterna själva står för?

Socialdemokraterna har länge abonnerat på platsen som Sveriges största parti, men de som i dag kallar sig för socialdemokrater har varken kompetensen, markkänningen eller livserfarenheten som krävs för en sådan position.

Jag instämmer helhjärtat i det som Fnordspotting skriver .. Om det inte vore för Socialdemokraterna skulle Sverige inte vara ett land av drakoniskt beskattade, osjälvständiga och brutna människor som älskar de bojor de politiker som ständigt pissar dem i ansiktet har slagit dem i. Hade något annat parti dominerat det svenska 1900-talet hade väldigt mycket också varit dåligt idag, men det skulle inte vara så illa som det nu faktiskt är.

Och hans avslutade ord kunde ha varit mina egna .. Socialdemokraterna driver en politik som gynnar socialdemokratiska yrkespolitiker, fackpampar och parasiter, men som missgynnar i stort sett alla andra. Socialdemokraterna måste bort till varje pris. Om inte annat för att utkräva en smula gammal hederlig hämnd.

Om det funnits någon grupp i valrörelsen som enbart arbetade för Rösta INTE på Socialdemokraterna, så hade jag gärna bidragit med både tid och pengar, för min fasta övertygelse är att Socialdemokraterna måste ner på sin högsta inkompetensnivå, som i dagsläget ligger klart under 20%, om vi ens ska ha en chans att vända utvecklingen och få någon form av förbättring.

Gör som väljarna i Västernorrland .. ge inte Socialdemokraterna möjligheten att bilda ytterligare en regering i höst – ge din röst till något annat parti som förtjänar den bättre.

Unga afghaner får avslag, men ..

Annie Lööf gick nästan ner i spagat ..

.. när hon i en direktsänd presskonferens meddelade att hon ansåg att regeringens förslag att ge ensamkommande afghanska män en specialdesignad gräddfil är ”är ett illa framtaget, riktigt dåligt genomarbetat förslag, som regeringen är ytterst ansvarig för” samt att hon dessutom delade Lagrådets uppfattning att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas" ..

.. samtidigt som hon beklagade att det var det enda förslag som kunde ge denna särskilt utvalda grupp den rättsliga särbehandling som gör att tidigare avslag i migrationsdomstolar ska upphävas samtidigt som kraven på att de ska kunna styrka sin identitet - eller åtminstone kunna göra den sannolik - kastas på sophögen?

Allt som allt gjorde detta att Annie Lööf och Centern mer eller mindre ”tvingades” ställa sig bakom detta kostsamma haveri när det gäller svensk lagstiftning?

Jahaja .. å ena sida ska bidragen dras in för dem som inte lär sig svenska, å andra sidan betalar många kommuner ut bidrag till dem som vistas här illegalt och å ena sidan ska de som fått avslag lämna landet medan å andra sidan ska de som väntat länge på sina avslag få stanna? Regeringen har snart svart bälte i löften om hårdare tag mot dem som ska behandlas som undantag om de tillhör en särskild grupp särskilt ömmande fall, vilket verkar vara de flesta .. samtidigt som de går till våldsamma angrepp mot Sverigedemokraterna som i åratal har ställd exakt samma krav?

Det är inte lätt att hänga med i svängarna just nu. Socialdemokraterna gör som Annie Lööf och försöker sitta på minst två stolar samtidigt som de desperat försöker gömma undan partiledaren från personliga framträdanden till dagen efter valet.

I och för sig är det sistnämnda nog en klok tanke .. så få partiledardebatter som möjligt och helst inget framträdande i Almedalen .. men trist för oss som älskar när Stefan Löfven måste tala utan manus skrivet av någon annan.

”Alliansen” är död” .. verkar vara den mest förekommande meningen på twitter just nu och det är väl inte så konstigt, för det konstaterade vi gräsrötter redan för mer än två år sedan.

Jeanders Bildblogg

Men det som kommer att kännas märkligt är när Annie Lööf helt skamlöst kommer att hänvisa till ”vi i Alliansen” under valrörelsen.

För det kommer hon att göra. Särskilt efter det att partiet har registrerat väljarbortfallet i väljaropinionen någon gång i skarven mellan maj och juni.

Jag undrar hur Ulf Kristersson kommer att göra? Blir det ”vi i Alliansen” för honom också, eller kommer han fortsättningsvis att hänvisa till ”vi i moderaterna”?

Charaden/Fristad
Kohandel i ny tappning/Aristofanes