Om
jag fick den frågan skulle jag naturligtvis svara nej. Det är också det
resultat som en liknade fråga har gett i en opinionsundersökning som Jonas
Sjöstedt är jättelycklig över.
Han
har FOLKET bakom sig, det är han övertygad om.
Men
vad är en Övervinst? Vad är en Vinst. Vad är det Jonas Sjöstedt talar
om när han tuggar fradga över de privata välfärdsföretagens vinster?
Är
det den Vinst som alla företag
strävar efter att uppnå vid årets bokslut? För vinst är intäkter minus
kostnader vilket är lika med företagets årsresultat. Det är inte samma sak som
utdelning. Eller är det den utdelning som aktieägarna .. bland andra
pensionsspararna .. kan få som räknas som Vinst?
Men den vinsten går ju till aktieägarna och inte i fickan på företagaren?
Om
inte företagaren är ensam aktieägare förstås då kan han välja att låta vinsten
gå till en hög lön, pension .. eller utdelning som innebär att företaget först
måste betala 22 procent bolagsskatt på resultatet. Vid en utdelning behöver
bolaget dock inte betala några arbetsgivaravgifter (inte ens på utdelning som beskattas enligt de så kallade 3:12-reglerna).
För
ägaren beskattas dessutom utdelningen med mellan 20-57 procent skatt. Det går
alltså inte att ta ut vinst hur som helst.
Vet
Jonas Sjöstedt själv vad det är han talar om?
"Vinst" .. det är ju själva
förutsättningen för att någon ska kunna driva ett eget företag. Vinsten är företagets
buffert som förhindrar konkurs om något oförutsett inträffar och vinsten är
också det som möjliggör nyinvesteringar. Jonas Sjöstedt kan väl knappast ha
något emot att företag gör vinster? Motsatsen är ju Förlust .. och i förlängningen Konkurs?
Och
vad ska då Magdalena Andersson beskatta?
"Vinstutdelning" i aktiebolag kan
väl inte heller vara en nagel i ögat på Vänsterpartiet? Hela vårt
pensionssystem handlar ju om investeringar i aktier och fonder .. bl.a i
välfärdsföretag? Hur ska annars inbetalda pensioner kunna växa så att de som
betalar .. dvs vi .. kan få en pension som det går att leva på?
Googla
på det. Det är nämligen många som undrar vad ordet betyder och svaren varierar
i förhållande till frågeställarens politiska hemvist och förväntningar.
Någon
undrar .. finns det en UNDERVINST, en
ÖVERFÖRLUST eller en UNDERFÖRLUST?
Och
om det finns .. finns det ÖVERKOSTNADER
och UNDERKOSTNADER .. och vad är det
i så fall?
Någon
annan är säker på att en "tumregel
för att beräkna övervinster brukar dock vara definitionen "högre än vad S tycker är OK". Vilket låter rätt rimligt med tanke på tonläget när
Stefan Löfven försöker förklara varför det är OK med vinster i Vård och Omsorg
men inte i Skolan. Fast just nu verkar det inte vara OK med några vinster alls
.. fast det var det i förra veckan men inte veckan före det?
Och
vilka vinster han talar om talar han inte om?
Så
om frågan som mer än hälften av svenska folket har svarat nej på .. Ska vi tillåta "över"-vinster i
välfärden? .. innebär att privata företag i välfärdsföretag inte får gå med
vinst så betyder det att de bör vara olönsamma eller rent av gå med undervinst .. vilket Ilmar Reepalu
tycker är OK eftersom han kan tänka sig att ge dem tillåtelse att ta förmånliga
lån för att täcka "undervinsterna".
Det
skulle vara spännande att få veta svaret om frågan hade varit .. ska vi ha undervinster i välfärden? Eller .. vill
du ha kvar valfriheten i välfärden?
Hade
de svaren passat lika bra in i den vänsterpartistiska verklighetsuppfattningen?
Ilmar
Reepalus utredning hade redan ett färdigt svar som utredningen skulle bevisa. Den
förutsättningen ger aldrig ett bra resultat, det konstateras av dem som gjorde
utredningen utan att ha en aning om vilket svar som den skulle användas till
att besvara.
Och
om de privata välfärdsföretagen förutsätts behöva ta lån för att balansera upp
sina förluster så kommer de garanterat att lägga sitt engagemang på något annat.
Ta
de privata laboratorierna till exempel. Redan i dag tar det ett par månader att
få svar på om en hudförändring eller annan tumör är godartad eller inte. Hur
lång tid kommer det att ta om antalet laboratorier minskar?
Det
är inte heller någon direkt brist på köer inom vården och omsorgen i dag. Kan
kommuner och landsting klara av ett ökat antal patienter om de privata
alternativen minskar kraftigt? Finns det plats .. fysiskt utrymme? .. för dem
som kommer från skolor som lägger ner, från privata äldreboenden eller
gruppbostäder?
Och
den kommunala hemtjänsten som i vår kommun redan brister i sömmarna. Hur ska
den fungera om de som valt privata utförare också måste in i systemet samtidigt
som Försäkringskassan gör sitt bästa för att dumpa de assistansberättigade på
samma ställe.
Oppositionen
ratar .. med all rätt .. Reepalus utredning. De vill i stället ha högre krav på
kvalitet och säkerhet när det gäller välfärdstjänster. Att ställa högre krav på
kvalitet, utförande och säkerhet är ett effektivare sätt om avsikten är att se
till att pengarna används till det de är avsedda för.
Det
vill inte regeringspartierna ställa upp på och jag tror att jag förstår varför.
För
om reglerna för välfärdstjänster stramas åt och regelverket förtydligas med
tydliga krav på kompetens och kunnighet, kvalitet och säkerhet, näringsriktig
mat och god livskvalitet .. då tvingas kommunerna att leva upp till samma krav
som de privata utförarna.
Med
ett sådant regelverk skulle det till exempel inte längre vara möjligt att
placera äldre i baracker på 12 kvadrat, erbjuda en hemtjänst med outbildad
personal, mat utan tillräckligt näringsvärde och ett minimum av mänsklig
kontakt, eller att låta personalen arbeta med nästan schemalagd beordrad
övertid eller scheman där de inte ens har tid för egna toalettbesök.
Men
vill du att dina skattepengar ska gå till överförluster i din kommun är risken
stor att debatten om vinster och förluster i välfärden inte längre kommer att handla
om pengar utan om människoliv.
Det
skulle nog inte vara så bra för
Sverigebilden.