Just nu är det ingen idé ..

.. att putsa fönster, eftersom jag inte vet om jorden ska gå under i morgon eller inte?? Det vore ju synd att utsätta sig för något så ansträngande till ingen nytta, eller hur?

När jag började blogga på AB, använde jag bloggen mer som en dagbok och skrev om de mest meningslösa händelser. Bland annat skrev jag väldigt mycket om städning.

Om städning tycker jag verkligen inte. Finns det något tråkigare och meningslösare?? Man hinner ju aldrig klart, förrän stället där man började behöver åtgärdas .. IGEN!!

För exakt 3 år sedan skrev jag ..

"5 FULLGODA SKÄL TILL ATT UNDVIKA ATT TVÄTTA FÖNSTER ...

Jag har upptäckt att det finns flera fullkomligt godtagbara skäl till att undvika fönsterputsning!!

1. Det är TRÅKIGT!!

2. Det är DYRT!! Själv har jag slängt ut en förmögenhet på grejor som jag inte vet hur de ska användas...?

3. Man får ONT i armarna och NAGLARNA går av!

4. Det tar TID - vilket i och för sig kan vara en fördel om det finns annat man vill slippa göra, men ändå vill se ut som om man sliter sig halvt fördärvad (vilket man faktiskt gör!)

5. Det börjar REGNA!! Vilket också talar mot att tvätta bilen eller hänga tvätt ute också. Det MÅSTE bara finnas forskningsresultat som stödjer detta faktum!

.... med ovanstående i tankarna kan man väl påstå att man gjort ett fullgott dagsverke om man har putsat TVÅ fönster?"

Och nu har jag vuxit och utvecklats vidare i livet och kan lägga till ytterligare en punkt på min gamla lista ..

6. Jorden kan gå under!

Och OM nu jorden går under i morgon så är jag fullständigt övertygad om att hundarna får göra mig sällskap dit jag ska .. eller att jag stannar hos dom där dom tänker befinna sig .. om det nu finns några alternativ alls??

Vilket får mig att tänka på Socialstyrelsens första utskick gällande organdonationer som inleddes med frågan .. "Om du skulle dö ... ", vilket fick halva Sverige att hoppa till och förvirrat undra om de missat ett annat alternativ?

Men utan hundarna går jag ingenstans om jag får välja, även om det är mer eller mindre kul att ta sig fram med dem. Vilket framgår av det här inlägget från den 20:e maj 2008.

"EN "FRIDFULL" HUNDPROMENAD PIGGAR ALLTID UPP?

Jag har precis tagit en hundpromenad för att skapa lite energi!!

Det är så vackert ute, körsbärsträd som blommar, gullvivor och fågelkvitter, frisk luft och frid och ro som, förhoppningsvis, skulle få mig i form för att prestera underverk! Det var i alla fall syftet ...

Nu är jag alldeles SLUT!!

Vi har jagat grannens irriterande röda katt! Det vill säga, DOM jagade, jag hängde så att säga bara med!!!

Vi har också skällt ut den stackars sjukpensionerade äldre mannen som med ostadiga steg brukar promenera fram och tillbaka på vår lilla väg. Varför han behövde bli utskälld just idag vet jag inte, men det kändes obeskrivligt pinsamt att släääpa två illskällande idioter förbi en medmänniska som så gärna ville vara trevlig och umgås.

Det har ätits obeskrivligt äckliga saker, vissa somliga har INTE kommit när man har ropat och på det stora hela så har två av oss inte visat sina bästa sidor ....

.... nu tar jag en kopp kaffe och ger upp!"

Det verkar som om jag blev måttligt uppiggad den dagen! Men då skulle å andra sidan inte jorden gå under i morgon .. då.

AB, AB,

Har ni tänkt på en sak??

Nu när jag ser bilder på Mona Sahlin och Thomas Bodström så lägger jag märke till en lite lustig detalj.

De ser mycket yngre och gladare ut nu, än de gjorde för ett år sedan?? Kroppsspråket är också ett helt annat .. mer avspänt och tillbakalutat?

Politikens toppositioner verkar ha ett högt pris. Det kostar nog på att befinna sig i ett så trångt rum dygnets alla timmar, att ständigt förhålla sig till det som är "riktigt och rätt", sett med partifärgade ögon .. för jag antar att det ibland finns en gnagande känsla av att det finns andra sanningar än den som utsetts till den allena saliggörande.

Tänk att alltid vara påpassad, att varje inköp, varje taxi-resa, varje uttalande och varje fritidssysselsättning blir synad och ifrågasatt .. och att ständigt se vinklade rubriker på löpsedlarna som talar om för dig om media tänker hissa eller dissa dig eller någon annan som törstar efter ditt jobb?

Och hur bekvämt kan det vara att behöva leva efter partiets åsikter .. även privat, om man nu inte skriver under på precis allt som man är tvungen att stå och försvara inför hela svenska folket??

För att inte tala om alla dem som anser sig veta bättre och vara bättre skickade att sköta det arbete man själv blivit utvald till att utföra.

Tänk dig att tvingas behöva försvara något som du anser är fel och när det senare visar sig att din åsikt var rätt från början .. ja då är det DU som ska hängas och kastas framför medias blodtörstiga representanter.

Usch .. att behöva vistas i ett sammanhang där man nästan inte törs vända ryggen till av oro för att få en kniv i ryggen. Och jag ryser vid tanken på ett arbete där jag kan bli tvingad att offentligt göra avbön för något jag tror på .. och försvara och strida för något jag inte är helt övertygad om är fungerande.

Inte undra på att en avpolletterad politiker ser ut som om h*n kommit fram efter en tusenmilavandring och äntligen fått lägga av sig sin blytunga ryggsäck. Och inte undra på att en del känner att de måste få tala fritt om allt det de tidigare varit tvingade att förneka och stänga in i ett hemligt rum inom sig själva.

Just nu sitter jag och läser igenom drygt 2 års samlade blogginlägg. Det är med blandade känslor jag gör det.

Jag förstod inte DÅ det jag ser NU .. hur påverkad jag blev av det slutna rummet jag befann mig i. Nu ser jag hur jag i många fall har anpassat mina åsikter efter dem som jag hade runt omkring mig. Hur jag i jakten på bekräftelse i form av kommentarsuppskattning förhållit mig till den åsikt som i sammanhanget var politiskt korrekt .. och förträngt de åsikter som jag faktiskt har.

Längtan att höra till, bli sedd och uppskattad .. är starkare än driften att vara ärlig och sann mot sig själv. Särskilt när sammanhanget man befinner sig i mer och mer antar sektliknande former .. då är det svårt att se den verkliga världen utanför de givna ramarna.

Vem vill inte ha en egen hallelujakör?

Vem vill vara utanför i kylan. Vem vill/vågar stå ensam och säga den sanning som inte får sägas?

Vissa inlägg fyller mig med ett visst självförakt i dag, för jag kan se hur jag tänkte och vad jag förväntade mig i gengäld.

Förmodligen känner Thomas Bodström något liknande. Antagligen är det därför han vill berätta hur han verkligen känner, vad han verkligen står för .. att för en gångs skull få vara helt ärlig och ge en bild av vem han verkligen är??

Självförakt .. det är ett högt pris att betala för att få vara med på toppen.

FÖR högt tror jag, när det roliga är över och någon annan är villig att sälja sig billigare än vad man själv gjorde.

Expr., Expr., Expr., Expr., AB, AB, SvD, SvD, DN, DN, DN

Ordning och reda?? Varför då??

Innan jag hamnade här bloggade jag i drygt 2 år på Aftonbladet .. det var en viss skillnad, måste jag säga. Som att befinna sig i ett slutet sällskap och till slut märkte jag att jag anpassat mitt eget språk och tilltal till det allmännt vedertagna så till den milda grad .. att jag nästan blev helt obegriplig.

Och jag gjorde som jag gör i vardagslivet .. lämnade bloggen och började med en annan.

Den gamla bloggen skulle jag ta ställning till se´n. Någon gång?? När jag fick tid!!

Nu lägger Aftonbladet ner sin bloggportal .. troligen pga den nya lagen om cookies som träder i kraft nu i sommar .. nu är det se´n! Nu måste jag gå igenom vad jag skrev då och ta ställning till vad jag vill behålla.

Det är ingen lätt uppgift .. mycket är så märkligt att jag inte ens tror att det var jag som skrev det?? Annat väcker minnen och en del är jag faktiskt riktigt nöjd med.

Men var ska jag göra av det??

Jag tror jag smyger in ett och annat inlägg här .. när tiden räcker till, det gör väl inget??

Men jag blev nästan lite rörd när jag läste mina första trevande steg in i bloggvärlden och minns hur skrämmande och obegriplig den var.

"Att börja blogga är oerhört frustrerande ........... Tänkte lägga in en bild och skrev sedan ett oerhört genomtänkt stycke text och lyckades sedan tappa bort det hela. Bytte sedan namn - trodde jag, men det fungerade INTE - men det kanske tar ett tag??

NU undrar jag vad som händer med den här texten? I alla fall tillför det lite extra välbehövlig spänning i tillvaron.

JAG FÖRSTÅR INTE ???... vad gör jag för fel? Det GÅR bara inte att skapa någon som helst bakgrund på min sida?

Jag känner mig osynlig, förolämpad och näst intill arg .. nåja, nu ska vi inte ta i .. men i alla fall nästan ... VARFÖR händer ingenting när jag trycker på spara och vart i helsike tar sparandet vägen - och hur ska man komma åt det??

JAHAAAAAAAAA!!! Det känns som musik när jag upptäcker att bakgrunden är precis som jag försökte få den. NU fattar jag att det tar TID!! Attans också, bloggvärlden är precis som den verkliga - allt tar en evinnerlig tid.

Tänkte skriva några deprimerande rader om åldrande men blev alldeles för glad över utdelningen på mitt slit så det får vänta till i morgon. Ska försöka vara tillräckligt låg då.

VIPS............. SÅ ÄR MAN ÄLDRE ÄN MAN TÄNKT SIG!!! Nu när jag har plats och oemotsagd kan tycka vad som helst, tänkte jag skriva en LÅNG bitter text om orättvisan i att bli äldre.

Och visst är det trist att drabbas av tyngdlagen som gör att allt som tidigare glatt satt på plats numera sorgset faller nedåt.

Att för första gången upptäcka sina åldrande armbågar i en provrumsspegel är en skräckupplevelse som gör att man rusar hem och designar långärmade baddräkter och hamsterpåsarna som är så gulliga på hamstern känns inte särskilt trendiga.

Men å andra sidan slipper man drömma om, eller fjäska upp sig för, en självgod eftertraktad karl. Insikten om att män också är människor och inte hjältar eller prinsar är befriande. Man behöver inte gråta i kudden av obesvarad kärlek och längtan eller vänta på samtal som inte kommer.... och skulle man av någon anledning vilja ha ett nytt exemplar så vimlar det av övergivna änklingar eller frånskilda gentlemen på tex COOP.

Ser du bara tillräckligt snäll och moderlig ut kommer de att flockas runt din kundvagn och be om tvättråd, hjälp med att hitta grönsaker som de inte vet hur de ser ut i naturtillstånd och sedan är det bara att veva in fångsten!!

Livet går inte under om man inte har råd med Sofis mode-råd och man SLIPPER mingla på Stureplan. Det går alldeles utmärkt att ägna sig åt grafitti - vem misstänker en fullmogen tant?

..... man kan vara sig SJÄLV och passar inte det, ja herregud, det är ju inte mina problem - längre!!"

Detta är mina 4 allra första blogginlägg .. och inte kunde jag be någon om hjälp heller för jag var fullständigt livrädd för kommentarer och bloggade utan kommentarsfunktion de första 3-4 månaderna.

SvD, DN

Fråga VARFÖR .. i stället!

"Hur ska politiken väcka lust att få fler att engagera sig?" .. frågar Mary X i bloggen Mina Moderata Karameller, och tar upp ett skrämmande exempel från Sigtuna där de förtroendevalda .. i likhet med ett annat fall för inte så länge sedan .. lägger ner sina jobb i fullmäktige på grund av det maktfullkomliga arbetsklimatet.

Jag skulle vilja vända på frågan .. VARFÖR skulle jag känna lust att engagera mig i politiken??

Jag är politiskt intresserad, vet på ett ungefär var jag står i de flesta frågor och vill, verkligen vill, arbeta för ett bra och mänskligt samhälle där vi ser varandra, bekräftar varandra och inser att vi behöver varandra.

Men varför ska jag låsa in mig i ett politiskt parti som bara vill att jag ska göra fotarbetet, ringa, knacka dörr, klistra kuvert och dela ut partireklam? Varför ska jag acceptera att jag måste tycka färdigtyckta åsikter som kommer uppifrån, behöva ändra mig för att det är taktiskt riktigt och ändra mig igen när en annan åsikt är populärare hos den breda allmänheten .. som på lokalplanet består av människor jag känner?? Varför ska jag organisera mig för att framstå som en fullständig idiot framför dom??

Varför ska jag släppa till min fritid för att göra grovgörat för dem som är fullt upptagna med att hålla vackra tal och slicka sig uppåt i hierarkin i jakten på makten och pengarna .. löner och positioner som de aldrig någonsin skulle komma i närheten av om de var tvungna att söka ett "riktigt" jobb bland de människor de säger sig vilja företräda. Aldrig ifrågasätta, aldrig avvika från den snitslade banan och aldrig någonsin tro att jag är lika mycket värd som dem som hållit på sååå länge och VET hur det ska vara?? Varför ska jag välja ojämlikhetens sista fäste .. politiken, när jag lever helt jämlikt i mitt vanliga liv??

Jag vill inte såga idéer som är bra, bara för att det är fel parti som har dem. Jag vill inte kasta bort tid på att odla människors missnöje genom skitkastning på dem som ses som farliga motståndare och jag vill definitivt inte utse någon som jag inte känner till FIENDE .. bara för att h*n har en åsikt.

Det politiska budskapet i dag är lika negativt som det journalistiska .. ska jag vara ärlig så är det ibland svårt att skilja dem åt. I dagens politik .. och politiska nyhetsflöde .. är glaset alltid halvtomt .. aldrig halvfullt. Det är alltid NÅGON ANNANS fel .. rösta på oss så förlorar DOM!!

Huvudsyftet med det politiska arbetet verkar vara att misstänkliggöra alla avvikande åsikter, passivisera, skapa hopplöshet. Lögner .. som kallas retorik. Falanger/grupperingar .. som bara handlar om makt. Kohandel med det som är livsavgörande för dem det berör, härskartekniker och löften som aldrig kan infrias ... VARFÖR ska jag känna lust att bli delaktig i det??

Jag vill vara med om att måla bilden av det positiva samhället .. det vi kan skapa om vi utnyttjar våra egna resurser och inte bakbinds av myndigheternas regelverk och politikernas ställningskrig. Jag vill tala om det som är bra, värdefullt och möjligt, om hur vi tillsammans kan förändra och hjälpas åt och verka för att skapa gemenskap och sammanhållning i stället för att dela upp människor i vänster och höger ... röda eller blå.

Jag vill inte stå i en dypöl av politiska intriger och kasta anklagelser och påståenden omkring mig bara för att sedan se en smart taktiker klamra sig fast vid en maktposition och en lön som h*n varken har kunnande, intresse eller förutsättningar för att klara av på ett anständigt sätt. En maktposition som grundar sig på fulspel, maktspel och rena lögner förklädda till sanningar som ska passa dem som inte ser hela bilden.

Jag vill vara med i ett parti som människor blir positivt berörda av .. inte ett som har till huvudsyfte att skapa missnöje med de andra. Ett parti som ärligt redovisar svårigheterna och hur vi tillsammans kan lösa dem och som för fram idéer som ger hopp, kraft, energi och får dem som lyssnar att se möjligheterna före svårigheterna!

Vad är det för fel med att tända ett ljus av glädje, möjligheter och energi i stället för att släcka lyset helt?

VARFÖR ska jag förminska mig själv, kladda ner mig och svika allt jag tror på .. jag som inte är det minsta intresserad av att sälja mig för makt eller pengar??

Vad finns det i politiken som kan väcka lust hos mig ...??

Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB, AB, SvD, SvD, SvD, SvD, DN,

Jag höll nästan på att släppa loss ..

.. en gammal, argsint och mycket ihärdig käpphäst när jag förirrade mig in i Aftonbladets kampanj för .. eller emot .. skolan som den ser ut i dag.

Vilket i det mesta verkar likna skolan som den såg ut när jag kom i kontakt med den senast?? Bortsett då från att det i dag finns en valfrihet som man då var tvungen att betala dyrt för att få .. men det är naturligtvis dåligt? Vi känner en ensamstående, lågavlönad, deltidsarbetande mamma med två barn som redan från start valt bort den kommunala skolan .. och jag blir liiiite upprörd över Aftonbladets kampanjarbete med att skuldbelägga henne och alla andra som gjort det valet.

Varför är det alltid så att allt blir bättre om de som har något bra får det sämre? Varför ska vi alltid koncentrera oss på att ondgöra oss över dem som har mer, för att minska klyftan till dem som har mindre?? Vore det inte mer fruktbart att lägga energin på att lyfta dem som behöver hjälp i stället för att stjälpa dem som hjälpt sig själva???

Och så är allt BJÖRKLUNDS fel!!! Allt detta som var fel långt innan Björklund ens tänkt "skolpeng" är också Björklunds fel .. den trista skolmaten, det låga intresset för elevernas närvaro, mobbingsituationer, de låga lärarlönerna och den omöjliga arbetsmiljön .. allt tvättas ner till ett enda ord, eller vid närmare eftertanke, två ord - Björklund och friskolor!!

Ta bort Björklund och friskolorna så blir allt ljust och vackert????

Så lätt glider man över det kommunala självstyret som är min omsorgsfullt inspärrade käpphäst, som nu fick frihetsvittring och började slita i tyglarna.

Jag är såååå emot det kommunala självstyret att jag inte kan uttrycka mig vettigt. Jag ser hur skattepengarna flyter okontrollerat ut till Kommunstyrelser, Kommunfullmäktige, Kommunalråd, Oppositionsråd, Politiska nämnder och förvaltningar .. förtroendevalda amatörer som ska fördela dem utan att ha den minsta lilla erfarenhet av att handskas med ekonomiska frågor i så stora och komplexa sammanhang.

De gör som Wanja Lundby-Wedin .. skriver på det tjänstemännen har räknat ut och lägger framför dem på bordet .. eller får hybris och börjar fatta egna beslut, vilket blir ännu dyrare!

Ahhhh .. jag nästan tuggar på mattan av frustration och googlar raskt upp en kommunstyrelse som består av en barnskötare, en fackombudsman, en ??? med ett nedlagt företag i rehab-branschen, en socionom, en nästan pensionerad lågstadielärare, en "småbarnsförälder"(?), och en väldigt pensionerad frikyrkopastor plus en universitetsadjunkt ......... och tar mig samman.

Herrejisses .. jorden ska ändå gå under den 21 maj, vilket är på lördag!!

Vad spelar det då för roll om ingen tar upp det kommunala självstyrets roll i de frågor rörande vård-skola-omsorg som nu alltför ofta kastas som osäkrade granater mellan de politiska blocken .. eller hur rörig skolan var för 10-15 år sedan i jämförelse med i dag??

Inte det minsta lilla .. och enligt Stephen Hawking kommer det inte att bli varken ett Halleluja-moment eller ett rent Helvete, utan ett enkelt CTRL+delite och den slutgiltiga tystnaden.

Och i och med det så ställer jag tillbaka min käpphäst där den hör hemma.

Nu hade ni tur!!

För är det någonting som kan få mig att totalt tappa besinningen så är det frågan om kostnaderna, okunnigheten och de märkliga bedömningarna av människors behov som följde med det kommunala självstyret.

AB, AB, AB, Expr., DN

Allting handlar om förtroende.

Utan förtroende existerar ingen trygghet.

Man behöver inte gå längre än till sig själv för att konstatera att det är sant .. litar jag inte på den jag lever tillsammans med, känner jag mig osäker. Har jag som barn inte förtroende för mina föräldrar är det svårt att bygga upp den grundtrygghet som är så viktig att ha med sig i livet.

Den som är arbetsgivare måste kunna känna förtroende för sina anställda och den anställde måste har förtroende för sin arbetsgivare .. annas blir det en dålig arbetsplats och verksamheten blir lidande. Så ser jag det i alla fall ..

Jag har tidigare skrivit om en förening som jag är medlem i ...

HÄR .. och HÄR .. och HÄR.

Detta är en förening som verkar i den privata vården och helt och hållet finansieras av skattemedel. Det är alltså du och jag som betalar .. och det är de myndigheter som vi bör känna förtroende för som har tillsyns- och kontrollansvaret. Som BORDE ha tillsyns- och kontrollansvaret, rättare sagt.

För är alla blanketter rätt ifyllda och inskickade i rätt ordning så finns det ingen som ifrågasätter om det som är skrivet är sant eller inte. Om pengarna går dit de ska eller bara påstås gå till dem de är avsedda??

Från början var det här en livskraftig förening med över hundra medlemmar som bråkade, diskuterade, engagerade sig, hade idéer och ville göra något unikt och bra med den verksamhet de trivdes och kände sig delaktiga i och brann för. Nu har engagemanget tystnat och missnöjet jäser bakom stängda dörrar och de som är helt beroende av den vård samhället betalar för är de som drabbas mest.

Senaste årsmötet var det under 30 personer närvarande .. det vill säga, nästan bara den lilla grupp som genom ihärdigt ryggkliande gjort verksamheten till sin plattform för makt och ekonomisk trygghet.

Den här lilla föreningen är som ett Sverige i miniatyr .. förtroendet för makten och dess utövare är kört i botten. De medel som är avsatta räcker inte ända fram till mottagaren .. oavsett vem som påtar sig ansvaret för avsändandet.

Det finns tydligen INGEN som är intresserad av att se vart de tar vägen??

En gång berättade jag om hur jag försökte hitta någon inom en kommun som ville ha en halv miljon kronor som felaktigt utbetalats till min dåvarande arbetsgivare. Det gick inte .. det fanns inget konto för återbetalningar??

INGEN ville ha pengarna??

I söndags var det omval i Västra Götaland och bara 4 personer av 10 tyckte det var värt besväret att gå och rösta. Författarinnan Birgitta Stenberg skriver i Expressen om att hon "är stolt över att tillhöra de 57 procent som vägrade rösta". Hon ser det som en protest, ett sätt att visa misstro mot samhällets sätt att fördela de medel som är avsedda för vår välfärd.

Jag förstår vad hon menar, men tycker att hon har fel.

För precis som i den lilla föreningen som jag är medlem i, så har medlemmarnas ointresse för föreningsarbetet resulterat i att styrelsen och dess svans fått oinskränkta möjligheter att förbättra sina egna positioner. En styrelsemedlem lyckades till och med ge sig själv ett lönande chefsjobb efter det att en enig styrelse avskedat den som hade jobbet .. med ett fett avgångsvederlag .. och behöver inte längre sin styrelseplats. Framtiden är tryggad .. för en person i alla fall!

Förtroende .. det skapas inte av vackra ord, häftiga liknelser och retoriska krumbukter. Förtroende det ger vi till dem som är ärliga, hederliga, pålitliga och har modet att visa upp HELA bilden .. både fram- och baksidan.

Vi måste visa att vi bryr oss och har berättigade krav och det gör vi inte genom att stanna hemma och protestera i enskildhet i trädgården eller framför tv:n.



( .. det kanske kan vara intressant för någon att veta att samtliga i toppen för den lilla föreningen är djupt engagerade i att Socialdemokraterna ska återfå makten .. så att det blir lika bra som det var förr!! Detta inte sagt för att peka på att det är bättre nu .. för det är det inte .. utan för att få någon att tänka efter om det går att få det bättre alls. Går det att strypa flödet av pengar till alla dem som tar för sig på vägen .. oavsett färg på regering??)


Expr., Expr., AB, AB, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN

Ska man skratta eller gråta???

Politik är en ibland .. ofta .. en löjeväckande tillställning, fullt jämförbar med de dokusåpor som tv-kanalerna försöker intressera oss för.

Och precis som i fallet med alla tjafsiga, intrigerande, kändishungriga såpa-deltagare så har vi .. tittarna/väljarna .. totalt ledsnat på att behandlas som tankebefriade idioter som köper allt. Många av oss tittar inte .. röstar inte.

Gårdagens "val" i Västra Götaland hade ett så lågt valdeltagande att det beskrivs som "ett fiasko", "ett nederlag för demokratin" och "ett val utan vinnare" .. alltså, en kostsam tillställning som inte ledde till någon större förändring.

Carin Jämtin hävdar med sin Jämtinska logik att det låga valdeltagandet är Fredrik Reinfeldts fel! Hade han bara talat med Håkan Juholt så hade det utlöst en Val-Effekt som fått väljarna att vallfärda till vallokalerna???

Då är är det svårt att hålla sig för skratt när man läser Aftonbladets triumferande rubriker .. "Dubbelseger för Juholts S" och "En fjäder i hatten för den nye S-ledaren"!! För sett med mina ögon bör man hylla dem som hyllas bör för det lilla som faktiskt skedde.

Trots Juholt .. så lyckades de socialdemokratiska medlemmarna och nätverken piska fram sina väljare i större utsträckning än den borgerliga sidan och lyckades också i och med det få en majoritet av den lilla tappra skara som faktiskt röstade. Grattis till alla er som kämpade i motvind och inte gav er.

Så läser jag rubriken "Moderaterna kan tänka sig SD-samarbete" i Expressen.

Ja jisses .. ska man skratta eller gråta?? Göteborgsregionens moderate gruppledare Johnny Magnusson säger .. "Vi har fått ett minoritetsstyre och om då SD röstar på vara förslag - är det ett samarbete då?"

Han forsätter .. "Att vi skulle bilda ett formellt valsamarbete i någon slags block finns inte på kartan - men allt beror ju på vad man menar med samarbete." Och då misstänker jag att han syftar på socialdemokraternas hemliga umgänge med SD bakom stängda dörrar i rikspolitiken?

Detta resultera i ett twitter från kanalchefen på SR i Göteborg .. "Johnny Magnusson i vår valvaka: Vi utesluter inte samarbete med SD."

SA han verkligen det???

Så utomordentligt fånigt .. som Bagheera sa när han såg Baloo lära Mowgli överlevnadens svåra konst.

Det gick lite framåt för S .. och det jublas!! Det gick lite framåt för SD .. och det hanteras som en nationell katastrof??

Är det demokrati?

Är det demokrati att behandla en stor andel av väljarna som idioter och kriminella, bara för att de tar vara på sina rättigheter att rösta i ett fritt och allmänt val?

Vi får tycka vad vi vill om deras ställningstaganden, precis som vi gör med alla andra som gör andra val än vi själva .. men varför i herrans namn ska det hyschas och hymlas med att Sverigedemokraterna har exakt samma rättigheter och skyldigheter som alla andra partier i det politiska arbetet .. och har rätt att rösta hur de vill i de frågor som ställs i riksdagen??

Både Socialdemokraterna och Moderaterna borde sluta att hålla upp skämskudden när SD stöder den ena eller andra blocket .. det är ett ovärdigt beteende av demokratins företrädare. Erbjud i stället SD:s väljare ett alternativ när det gäller deras hjärtefrågor .. ni vet ju vilka det är, eller hur?

Sverigedemokraternas framgångar vilar faktiskt på mer demokratiska grunder än valet av Socialdemokraternas effektfulle partiledare, har ni tänkt på det???

Expr, Expr., Expr., Expr. AB, AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD